jet lag me no more

alltså. Jag kom tillbaka från usa i fredags morse, åkte hem, packade upp och la mig i sängen och slocknade efter en halv sekund och sov från 10-16. Vaknade och tänkte - åh, nu kommer snart Jason. Det gjorde han inte, för hans plan från Italien var försenat med 3 timmar. Hursom, tillsist kom han och vi åt och lekte med våra usa-saker (för ja.. de saker som jag hade shoppat fick då rakt inte plats i min väska) och sen vid midnatt somnade vi och sov till åtta. På lördagen var jag snurrig i huvudet och vid tolv insåg jag att jag var tvungen att vila lite och sov till fyra. sen gick vi ut på kvällen och somnade väl vid fem på morgonen och sov till två(!). I går lagar vi sen middag och vid ett eller så ligger vi i sängen, Jason surfar och jag läser, men så lagom tills man tycker att det är dags att släcka lampan och sova säger Jason "I'm not tired at all". inte jag heller. inte ett endaste dugg. Så vi somnar väl vid tre fyra igen, och vaknar vid tolv. Jason väcker mig och jag är helt borta av trötthet, men masar mig upp och nu har jag satt mig vid datorn och ska börja plugga och klockan är ett!
Nu jobbar förvisso inte jag, så jag kan ju gå upp närhelst det passar, men.. jag hatar att vara så omställd i min sömn. Älskar jet lagen i usa, somnar åtta på kvällen (och vissa kvällar slocknade jag fullständigt åtta i soffan, totalt utslagen, love it!) och sen vaknar man vid fem. underbart! går upp, gör kaffe och världen är helt tyst, ingen stress bara tysthet. Vill gärna få så här också, kanske inte gå och lägga sig åtta, men let's say tio, och sen vakna klockan sju och vara helt utvilad.
well. nästa vecka kanske.